jag älskar när ni komenterar. ni får gärna göra det. det känns som att jag når folk då. så ni ungefär 15 personer som läser den här bloggen, komentera mera :)

nu snöar det, men jag vill bara sitta här och tyna bort.

fosters hem för påhittade vänner är den bästa tecknade serien som finns. alldeles underbara teckningar och figurer. jag vill bo i det huset. jag vill ha en påhittad vän. jag har alltid haft en tjock kanin med badmössa men han passar inte mig längre. nu har jag en annan vän. en vacker benig vän som lovar mig att jag också ska bli vacker. hon är alltid med mig och hjälper mig fatta rätt beslut. när jag säger emot henne ger hon mig en andra chans tröstar mig och lovar mig att jag ska bli speciell och underbar. hon driver bort fru ångest och mia. hon är den som verkligen älskar mig. 

det fanns en bild av mig på facebook. den var lite konstigt tagen så den såg ut som jag hade gått ner minst 10kg. jag såg så vacker ut. jag kände nästan inte igen mig själv. nu är jag ingen typisk skönhet. jag ser lite speciell ut men jag skulle faktiskt inte kalla mig ful. om jag gick ner skulle jag nästan vara vacker. jag har en smal persons ansikte men ett fettos vikt. den är utmärkt thinspo. underbart!

det har snöat lite i natt så taken och gräset är vita. det är alldeles grått så om det inte börjar snöa går jag inte ut idag. snö är så vackert. det dämpar liksom farten och ljudet i hela stan.    

jag har ingen ursäkt för att inte ha bloggat. förlåt, förlåt. jag bara glömde. jag försökte äta men ångesten skär i mig. nu orkar jag inte kämpa emot. te hela dagen. jag ska se ben. jag vet att det är det jag mest av allt vill. jag vet att jag kan och jag vet att jag vill men varför ska jag då inte. jag har ingen anledning. nu fan ska ni få se. nu faaaaaaaaaaaaaaaaaaan!!!   

uppe med tuppen för lucia. äter ingen frukost men jag brukar inte svimma ändå. jag gillar lucia men det där dumma bandet i midjan får gärna försvinna. jag fortsätter med min drick diet sak. om du kan tugga det ska det inte in. vi vilja dem gömma fromt i vårt sinn, som brodden slutes i kärnan in. tills vårens sol börjat skina.